Typiskt

När jag hade promenerat en bit närmade jag mig en stor vattenpöl. Smart som jag var (trodde jag) fortsatte jag gå runt pölen. Det visade sig vara lera där och jag sjönk ner flera centimeter.
Nu är fötterna våta och mina promenadskor bruna. Äsch.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0