starHannaH

Jag har alltid haft en dröm om ett långt och tjockt hår. Drömmen börjad när jag var fyrafem år gammal. Då kom jag på den smarta idén att man kunde lägga en tygblöja (ni vet en vit, tunn sak) över huvudet. Långhåret kallade jag det. Snyggt var det om man lade den spänt runt öronen så att den skulle hållas på plats. Jag minns en sak som jag gillade och det var när jag fick gunga och "håret" fick åka med vinden. Det kändes så långt. Det var här som min morfar frågade mamma om jag behövde gå till psykolog. Det var väl inte konstigt att jag i ett senare skede valde att bli frisör. Alla visste nog det.

I går klippte jag mitt hår kort. Ja, riktigt kort känns det som. Det tar ett tag att vänja sig, men tror det blir bra.
Jag måste väl bara förstå att långt hår är inget för mig och mitt tunna hår. Så är det.