Som en ängel från ovan.

Det är ingen vanlig onsdag i dag. Kvinnan som masserar oss här på redaktionen är tillbaka. Hon har haft semester hela sommaren, men nu är hon på plats igen. Som jag har väntat. Klockan kvart över nio är det min tur och efter åker jag direkt till plåtningen. Det är två sångerskor jag träffar i dag.

Mitt jobb.

När vi skall fotografera omslag (som i morgon) är det viktigt att stylingen känns bra. Alla skall vara nöjda. Det är ofta sådana gånger som jag springer på stan för att hitta den perfekta blusen eller det perfekta halsbandet. I dag var det en sådan dag och jag blev deppig som vanligt. Jag ser mycket fint i affärerna och bara önskar att alla presslån skulle vara till den privata garderoben.

Det ena leder till det andra.

Med en fasttjänst som projektledare kommer det tydligen också en bil. Vi har pratat om bilar och kommit fram till att en liten citybil är något för oss. I framtiden alltså. Tydligen är det en större modell som just nu är alternativet. En familjebil kan man väl kalla det. Vi får se hur det blir med den saken.

Minisemester.

Om ungefär en vecka tar jag morgonflyget till Finland. Jag skall hälsa på släkt och vänner och bara vara. Det som jag mest väntar på är att jag får mitt hår blonderat. Som jag väntat. Den guldiga nyans jag har just nu är inget att hurra för.

God morgon.

Det är mycket jag måste göra i dag. I morgon är det omslagsplåtning vilket betyder att allt skall vara klart för det innan jag går hem i dag. Det här är den sista veckan som jag är ensam, nästa vecka kommer min chef tillbaka. Jag väntar.

Måndag.

Det är måndag den tredje augusti. Snart har jag varit ett halvår här på VeckoRevyn och jag vill inte att det går så här fort. Jag får ångest. I dag skall jag börja ringa in kläder för fotograferingar som händer nästa vecka samt redigera lite modetexter som frilansare har skickat till mig.

Trött, det kommer mer i morgon.

Efter en lång tågresa är jag äntligen hemma på Lidingö. Jag har ont i nacken och är trött. Konserten var en av de bättre och jag kan vara nöjd att jag valde att åka med trots mina negativa tankar. För övrigt kan jag tycka att Göteborg är en fin stad

Hej hej.

Om en halvtimme går jag och möter upp Matte vid Centralstationen. Vid dessa tider då man vet att man har en lång resa framför sig är det bra att jobba på ett tidningsförlag. Nyaste VeckoRevyn, Glamour och Sköna hem finns naturligtvis i min väska.

Vi är snart beredda.

Det packas för fullt här på Roburvägen. Vi är ivriga inför resan i morgon och ser faktiskt fram emot en lång tågresa genom Sverige. Dessutom fick jag även veta att vi har ståplatser, vilket kommer att bli intressant. Har aldrig varit med om det förut.

Lugn och ro på Sveavägen.

Så här i semestertider är det rätt lugnt med allting. Framtida modejobb är gjorde och jag pysslar med min vanliga plocksida som jag alltid gör i tidningen. Om en stund har vi avskedsfika för en praktikant som har sin sista dag i dag. Det vattnas i min mun när jag tänker på glassen som chefredaktören har ordnat.

Helgen är snart här.

I morgon gott folk åker jag tillsammans med Matte till Göteborg. På lördag är det nämligen U2 som spelar. Som någon kanske minns hade jag beslutsångest om jag skulle följa med eller inte, men nu är jag glad att jag valde det första. Jag har nämligen inte var i Göteborg på sju år, så det är väl på tiden att se något annat än Stockholm.

Ett vardagsrum.

Det här med inredningsbilder är inte direkt min starka sida. Men jag vet att det finns människor som är nyfikna på hur resten av vårt hem på Lidingö ser ut. Här är i alla fall tre bilder från vardagsrummet. Forfarande saknas det lite tavlor och jag hoppas att min mor har det i tankarna.


Jag uppskattar soffdynor.


Tv:n har hittat sin plats.


Äntligen har vi fönster åt flera håll OCH breda fönsterbreden.

Det är så ledsamt.

Jag får inbjudningar till modeveckan i Köpenhamn. Jag skulle så gärna vilja åka, men jag har inte tid. Jag och min chef pratade om att eventuellt åka nästa gång och det vill jag göra.

Äntligen.

Matte ringde mig och berättade att han har skaffat försäkring till oss och hemmet. Känns väldigt bra. Nu är det bara för mig att ta cykeln från Lidingö till Sveavägen. Jag har väntat på det.

En kommentar.

"Snyggt stylat Hannah!" fick jag just höra från chefredaktören när hon kollade igenom mitt jobb jag gjorde ensam för några veckor sedan. Det värmde mitt hjärta. Ni får se det i tidningen som finns i affären den andra september.

Jag ser.

Min syn har inte ändrats och det tackar jag för. Har för det första inte lust att köpa nya glasögon av den orsaken att jag trivs med mina  nuvarande. För det andra har jag inte råd att köpa ett par nya. Vackert så.

Glasögonorm.

I dag efter jobbet skall jag besöka en optiker och granska synen. Vi får se om den blivit sämre, det brukar vara så.

Jag är tillbaka.

Nu sitter jag på Sveavägen och är nöjd över att få vara tillbaka på jobbet. Det var fantastiskt skönt att vara på Åland och träffa vänner och släkt. Nu skall förbereda för morgondagens plåtning.

Jag är på världens finaste ö.

På Åland är allt som vanligt. Jag hälsar på gamla kunder, går långsamt längs Torggatan och ibland finns jag till och med på Indigo. Jag, Matilda och Matte har nyss ätit kycklingsallad och snart skall vi bege oss mot en fest. Trevlig kväll önskar jag er.

Hej då Stockholm.

Om en och en halvtimme går min buss från Cityterminalen. Jag har jobbat in grejer som  det egentligen är lämning på först nästa tisdag. Nu tar jag helg.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0