Krull.

Tvättade nyss bort färgen jag haft i mitt hår i över en timme. Topparna är krulliga och jag tror det är dags för en klippning. Det har inte hänt på ett tag och jag är så sugen, så sugen på denna.

I mina öron.

Lyssnar på The Cardigans. Har gjort det så gott som hela dagen.


1998 om jag minns rätt.

Åter ensam.

En ledig lördag resulterar alltid i klädköp och dylikt. Trevligt nog fann jag åtta par strumpor för fyra euro samt en fin pjamas för endast tolv euro. Det är fint det här med "ta två betala för en-reorna". Matte har lämnat mig ensam för att istället stå i teaterns garderob. Han står där och ler med London i blicken. Om en vecka åker han nämligen dit för att se fotboll och umgås med tre andra män.

Jag är så dum.

Det är alltid lätt att vara efterklok. Imorgon åker en väninna till Stockholm. Jag hoppas att hon går till en affär för att känna på plagg från Nakkna. Väldigt välgjorda och speciella kläder. Jag ångrar djupt att jag inte köpte blusen som var på rea. Så här i efterhand harmar det något.

Virus.

Jag har skryter alltid för min mor att jag då aldrig haft virus eller något annat fel på min dator. Lite långsam kanske, men det är tack vare alla bilder, musik och filmar som jag envisas att ha kvar. I dag hände det som helst inte får hända. Datorn fick virus och blev helt knäpp. Efter lite ylande och några fula ord tror jag att den är med igen. Tack och lov. Att köpa en Macbook just nu skulle inte gå, det har jag nämligen önskat mig som examensgåva.

Jag blir frustrerad.

När jag ser en kvinna med det mörkaste (nästan svart) håret som står vid kassan för att betala sin blondering vill jag bara ta färgförpackningen från henne och skrika "vill du verkligen bli orange-piss-gul i håret?". Att hon inte förstår bättre.

Allt är som vanligt.

Efter en god middag, två hårklippningar och en lång promenad har jag igen bänkat mig framför datan för att få det sista skrivet. Jag har ont  i mitt huvud och i mina tänder. I dag har jag beställt tid till tandläkaren hoppas att hon kan hjälpa mig.

Klänningen.

Egentligen har jag redan köpt min dimissionsklänning, men den här skulle vara ett annat alternativ.

See by Chloé.

Tusen ord senare.

Jag har ont i kroppen och känner att denna dagssyssla inte är så hälsosam mot min kropp. När jag stod och speglade mig märkte jag något äckligt. Flera centimeters utväxt och en färg som är mera guld än vad den skall vara. Jag tror det är dags att färga håret. När jag gör det själv är det alltid ett sånt stort projekt, men vad gör man inte.

Skrivlusten fortsätter.

Jag var lite trög med väckningen i morse. Nu har jag skrivit elvatusentrehundratjugotvå ord. Helt sjukt när man tänker efter.

Ändringar i vår tradition.

I morgon tänker jag och Matte promenera svintidigt till simhallen för lite motionssimning och det ser jag fram emot. Detta brukar ju vara vårt söndagsprogram, men vi funderar på att göra det till en gemensam torsdags- och söndagssysselsättning. Inte mig emot.

Det är spännande tider just nu.

Efter några timmar med annat program, såsom klippning, middag och slapp framför TV:n har jag igen satt mig ner för att skriva några rader. Jag hoppas att det jag skriver går igenom. Om en vecka får jag veta om det är möjligt för mig att bli klar eller inte.

Vardagsfint.

I dag kände jag att är värd tio stycken vita tulpaner. Nu finns de på mitt köksbord och jag blir glad när jag ser dem.

Jag är sannerligen duktig.

En hel förmiddag har jag suttit vid datorn, jag har skrivit, analysert och skickat mail. Nu mina vänner skall jag avlägsna mig för att äta lunch och gå en promenad till posten och mataffären. En rätt så produktiv dag har det varit hittills.

God Morgon.

Varje morgon när jag vaknar har jag så fruktansvärt ont i min mun. Tänderna är ömma och käken är stel. Till saken hör att på kvällen när jag ligger i sängen tänker jag alltid "slappna av i munnen, slappna av i munnen, slappna av..." för att jag vet att jag alltid spänner på ett eller annat sätt. Det är störande och vet inte hur jag skall bli av med det. God morgon förresten.

Sommarbilen.

En sak som jag och Matte är väldigt överens om att vår första bil skall vara en Mini Cooper, gärna svart eller röd. Jag minns sommaren 2006 då jag fick köra omkring med den här skönheten. En Ford från -82. Bilden är tagen i ett grönt Mariehamn och fotografen är min väninna.


Det var på den tiden jag använde jeans.

Hjälp mig.

Jag behöver hjälp med att hitta på ett modernt och snyggt namn till mitt examensarbete så det slipper heta något så tråkigt som modereportage. Kom med idéer. Det handlar alltså om mode i tidningar och modesidor.

Varför.

Efter ett evigt antecknande med olika färgers pennor ser mina händer ut såhär. Som om ett litet barn skulle ha gjort det.


Färggrant minsann.

I alla fall en resa detta år.

Som skrivet har jag gratis flygbiljetter till vart som helst i Europa. Jag har sett ganska mycket av den delen av världen, men Berlin är en stad jag gärna skulle besöka igen.


Jag var ung i Berlin.


Annors skulle jag gärna se Norge. En sportlovsresa skulle synnerligen vara på sin plats.

Ångesten är här.

Pratade nyss med en klasskompis som minsann tänker kalla sig Estenom i mars. Jag har ångest och panik över mitt arbete och känner att jag verkligen måste få det färdigt. Så efter en klippning och en middag skall jag nu sätta mig ner och analysera mina intervjuer.

Ändrade planer.

Matte printar ut mina papper i sin skola, tipsen fick jag via telefon och böckerna fanns inte inne. Därför har jag ändrat mina dagsplaner till att promenera till centrum för att inhandla en födelsedagspresent. Min guddotters mamma uppnår åldern 22 i morgon och jag är sen med gåvan som alltid.

Nya skor.

Jag köpte nya skor i Stockholm. På femtio procent rea.



Jag har stora ben.


Från Marc by Marc Jacobs.

Jag är trött som vanligt.

I dag skall jag promenera till skolan för att printa ut lite grejer, låna böcker och hoppas på att få tips av min handledare.  Hoppas allt går vägen.

En liter schampo.

När jag skulle gå hem från jobbet kom min chef springande mot mig med en försenad julklapp. Bland annat en liter schampo från mitt favoritmärke fanns det i påsen. Tack .

Jobb var det här.

En väldigt ointressant måndag har jag haft. Trög var jag när klockan ringde i morse. För ovanlighetens skull har jag jobbat från nio till sju och det känne i mina fötter. Att stå nio timmar i Converse är något jag inte rekommenderar. Som plåster på såren skall jag och Matte frossa i chokladglass framför TV:n.

Så trött.

Det märks att jag stod på dansgolvet när jag egentligen borde ha sovit. Jag är trött och det är ordentligt. Matte skall nu släpa med mig ut på en promenad och sedan hoppas jag på att få sova.

Habegär.

Det är ju något med denna sko som jag gillar. Speciellt den ljusa.

         


         
Från Acne. Vem kunde tro något annat.

Åldern kommer smygande.

Jag gav stället en chans till. Senast jag var där avslutades kvällen på ett otrevligt sätt. I går däremot blev det en mer lyckad kväll. Ställets DJ visste att de hade min önskelåt men "att det kan ta tid innan den kommer. Vi spelar den inte så ofta", mannen bakom bartendern svarade inte negativt när jag frågade om det är okej att han blandar en drink på det sättet jag ville, jag fick inte en armbåge i ansiktet och det var inte översvämning på toaletten. Dessutom visade tre killar ett stort intresse för mig och mina väninnor och när vi så småningom fick veta att de var födda 1990 kändes det fånigt. Det var precis då, när han frågade om jag hellre ville ha en yngre eller äldre pojkvän, som jag insåg att jag kanske inte är så ung ändå.

Alltid samma sak.

Det är konstigt med mig och tidsskillnader. När jag är i Sverige tänker jag på vad klockan är i Finland och vice versa. Jag tänker också på vad jag gjorde exakt det här klockslaget förra veckans lördag. Jag vet inte varför jag gör så här, eventuellt testar i vilken tid jag skulle trivas bäst.

Festligt minsann.

Trots att jag inte riktigt är kry tänker jag denna lördagkväll delta i en fest. Jag vill klä upp mig, smutta alkohol och träffa människor. Det var evigheter sedan och det börjar kännas i dansfoten. Det är nog dags nu, men först måste jag diska den lilla disk och duscha av mig alla hår. Jag har varit på en femtimmars lång jobbdag.

En fredagkväll.

En kväll som i dag sitter jag fast framför skrivbordet och datorn. De timmar jag spenderade här i går gav resultat och jag är fyra forskningar rikare. Jag hoppas innerligt att jag får använda dem. Det är väl lika bra att fortsätta, nu när jag fortfarande känner inspiration. Trevlig fredag kära vänner.

Gudsonen.

Jag saknar dig mannen.


Hugo.

På fötter igen.

Var pigg när jag vaknade 09.30. Åt frukost och sedan visade det sig att både jag och Matte hade energi för att ta tag i helgsysslorna. Han sköter nedre våningen och loftet. Har städat mitt klädskåp och kommit fram till att det är äckligt vad jag har kläder. Det sägs att om man köper ett nytt skall ett gammalt ut. Från och med nu skall jag försöka hålla mig till det. Jag skulle så gärna vilja sälja detta på loppis, men som Matte sade "skänk det till välgörenhet". Jag tror det får bli så.


Ut.


Något städigare.

Liggsår.

Efter en heldag i sängen har jag en väldigt ond rygg. Tog just en liten promenad ner för trapporna till köket där jag diskade den lilla disk som var kvar. Sedan borstade jag tänderna och nu ligger jag här igen. Väntar på att Matte skall göra sällskap så att vi kan se den nya filmen jag har på datorn. I morgon är det fredag vilket betyder helg. Hade tänkt mig en ganska lugn helg, men ändå lockar ett besök till baren på lördag. Jag har stor lust att klä upp mig i min nya klänning och mina nya skor. Om jag vilat idag bör jag vara på bättringsvägen och så gott som pigg på lördag. Det tycker man ju i alla fall.

Hur svårt kan det vara?

Den senaste timmen har jag sökt efter tidigare forskningar som berör mitt val av ämne i examensarbetet. Det verkar som om det forskas för lite inom min bransch för detta är svårt. Jag har fastnat och vet inte var jag skall fortsätta. Det här stressar mig en aning eftersom det är deadline om sisådär fem veckor.

Jag tänker mycket idag.

Det var ungefär ett år sedan jag hade den här sjukdomen. Jag blir inte sjuk så lätt, men när jag blir är det när jag egentligen inte skulle ha tid med det. Just nu borde jag skriva en lista på vad som skall ske i februari. Då borde jag nämligen sälja prylar och kläder på loppis. Sedan borde mitt hår klippas i kortare frisyr, jag har redan en idé. Efter några månader är det dags att lämna den här stan. När vi flyttar härifrån kommer det vara med gråten i halsen. Det kommer att vara svårt att hitta något liknande som ens påminner om den här bostaden.

Bland annat var det sådana tankar i mitt huvud idag. Nu måste jag gå ner och äta den goda soppan min Matte lagat. Han tar nog bra hand om mig när jag är sjuk.

Dagens planer.

Sov bättre inatt, men tänker ändå tillbringa den här dagen i sängen. Skall precis lägga mig ner med en kanna te bredvid mig och börja skriva på mitt examensarbete. Vi får se hur det går, om jag blir klar i mars eller ej.

Påminn mig.

Jag skall akta mig för att beskriva min tidning som rykande och färsk. Beskrivningen för med sig en hel del obehaliga tankar.

Hemma i soffan.

Efter ett tåg som var en halvtimme försenat och en god middag ligger jag hemma i egen soffa. Flygresan gick bra och efter några minuter i luften hörde jag absolut ingenting. Jag fick lock i öronen så fort vi kommit upp i luften och jag var rätt så döv till sent i går kväll. Nu är jag mest hängig och ser nästan fram emot att stanna i sängen hela morgondagen. Det är skönt att vara hemma trots att det tar ett tag att vänja sig.

26 kilo senare.

Som jag gissade har jag 6 kilo övervikt på mitt bagage. Jag håller tummarna för att människan vid check in-disken är snäll mot mig. Hej då Stockholm, kanske jag kommer tillbaka i slutet på mars.

Jag tar det tillbaka.

Det där med att jag skrev att flyresan kommer att bli intressant ångrar jag djupt. Det kommer att bli en helvetisk färd och jag ser inte fram emot det. Den här natten har jag inte sovit en blund tack vare en ond hals och en väldigt täppt näsa. Jag som hade lovat att inte skriva mer om mitt hälsotillstånd, så jag slutar nu innan det blir för mycket.

Överviktig.

Jag minns när jag hade varit här i Stockholm på praktik och skulle flyga hem hade jag 15 kilo bagage i övervikt. När jag checkade in var mannen väldigt vänlig men sade med en bestämd ton "du vet väl om att du bara få ha 20 kilo med dig ombord". Givetvis visste jag det, men att bo nästan tio veckor i Stockholm och jobba på en tidning resulterade i en hel del nya kläder och prylar. Han släppte igenom mig och jag behövde inte betala något extra. Jag hoppas på att få möta samma man imorgon, för min lilla kappsäck är tokfull.

Ack ja.

Just det. Jag är förkyld. Har ont i halsen och näsan och måste snyta mig hela tiden. Jag har inte varit förkyld på evigheter så såg detta egentligen komma. Jag ser ju inte direkt fram emot att flyga imorgon. Det kommer att bli en intressant resa.

Kändisspaning.

Sista dagen i Stockholm idag och jag har besökt mina favoritaffärer en sista gång. På Monki hade de sänkt till 75% och Beyond Retro hade fina klänningar för femtio kronor. När jag stod och petade på klänningar hörde jag en röst som jag kände igen. Visst hade jag rätt, det var nämligen Frida Öhrn.

En sen kväll.

Jag hade som plan att jag skulle skriva ner mina sista intervjuer ikväll, men tyvärr lyckades det inte. Jag har ont i min rygg och i mitt huvud på grund av att jag stirrat på denna skärm alldeles för länge. Nu är det då dags att släcka lampan och försöka sova. Gissar att jag kommer att vakna inatt, lille Hugo är nämligen förskyld. Imorgon skall jag gå en sista sväng på stan. Fortfarande är kronan låg och jag är happy för det.

Gott.

När jag befinner mig i Sverige blir jag alltid så sugen på två saker. Kexchoklad  är det ena och filmjölk med jordgubbssmak är det andra. Med andra ord mår jag bra här.


Fruktansvärt trött.

Det märks att Hugo väckte mig vid fyra inatt. Jag är trött, så trött. Har precis kommit hem, jag var på bio och såg den nya Wallander-filmen. Ganska bra det här, att se en förmiddagsvisning. Efteråt har man hela dagen kvar.
Nu skall jag gå och underhålla ungen, medan hans föräldrar gör middag.

Jag skall snart sova.

Men denna handske kan nu köpas från affären för endast 240kronor. Jag skulle så gärna vilja slå tll.

Uppskattar detta liv.

Hunden ligger i min säng och jag skall precis släcka lampan. Allt är bra med andra ord. Imorgon är det söndag och istället för söndagsbrunch har jag och en väninna tänkt på bio istället. Sedan skall jag igen vara barnvakt så att föräldrarna får hitta på något på tillsammans. Jag gillar det här Stockholmslivet minsann.

Mycket trevligt.

Tydligen blev skorna inte så dyra som jag hade tänkt. Kronan är så svag, så några euron mindre är ju alltid ett plus.

En lördagkväll i skogen.

Efter en skön fredagkväll i Farsta och lite snabbshopping i city är jag åter i det lilla röda huset. Som jag gissade hade Acne sänkt till 60% och jag kunde bara inte låta en fin t-shirt. Idag när jag drog med min väninna till affären där jag testat ett par skor, såg vi att det endast fanns ett par kvar. De var till och med i min storlek. Kände att det var ett tecken, så nu är de mina trots att min mor tyckte att de var lite väl dyra. Det kan jag hålla med om, men den senaste tiden har jag börjat tycka att köpa billiga grejer är lite obehagligt på något sätt. Idag är det väl bättre att satsa på kvalitet.

Fredagens plan.

Var precis ute på en långpromenad med hund och barn. Solen lyser och det är minus tio grader här. Perfekt väder så att säga. Strax skall jag promenera till bussen. Skall snabbt springa förbi Acneaffären för att se om de sänkt till 60%. Sedan tar jag pendeln till min väninna JoseFIN. Vi skall äta middag och umgås ikväll och det har jag väntat på. Jag får till och med sova där.

Det går ju bra det här.

Nu är det lugnt. Matade lunch i ungen och nu sover han som en stock. Hunden bredvid mig snarkar också. Jag tänkte först att jag skulle passa på att duscha nu när han sover, men vet inte om jag vågar. Tror att jag väntar tills hans mor kommer hem.


Busungen Hugo med sin pannlugg.

Barnvakten jag.

Hugos mamma ville närvara vid en yoga-timme idag så jag sade att mer än gärna är barnvakt. Det går som en dans och barnet är snällt. Men nu är jag i den situationen då det behöver bytas blöja. Har gjort det en gång förut och då hade Hugo en annan faster som stod och distraherade honom. Han vänder sig nämligen på två röda sekunder.

Och rean den bara fortsätter.

Just nu har Acne 60% rea på sin webbshop. Tidigare i veckan när var jag in i affären vid Norrmalmstorg klämde jag lite extra mycket på den här. Man blir ju riktigt sugen på att köpa den. Bara för att den är snygg på Robyn betyder det ju inte att jag själv passar i den. Men vissa kläder får bara hänga i skåpet, det gör ingenting.

Ett bra avslut.

Intervjuerna gick väldans bra. Jag var lugn när jag skakade hand med kvinnan som är modechef för tre stycken modetidningar. Det var intressant att sitta och lyssna på hennes tankar och erfarenheter kring mode och tidningsproduktion. Som avslut signerade hon min Fashionista och gav mig en bunt med de nyaste tidningarna. Eftersom hon kände igen mig från i somras och Guldknappen bekräftade hon att jag fortfarande finns på deras lista. Fint.
Jag promenerade ner en våning för att möta Li. Vi pratade och diskuterade om allt från andra tidningar och mode. Det känns som om jag inte kunde göra så mycket mer och jag är helnöjd från min sida. Hoppas framtiden visar något gott. Även intervjun gick bra och det kändes skönt att avslutningen på mina intervjuer här i Sverige gick så bra trots att jag varit lite nervös. Jag har fått intressanta svar och jag kan knappt vänta på att få intervjua den sista som är Karin. Jag vill bara få ner allt på papper och inbundet i en fin bok.

God morgon en torsdag.

Sovit oroligt inatt. Det är inte alltid lätt att ha en snarkande hund bredvid sig.
Som jag tidigare berättat är det idag dags för de två sista intervjuerna. Kan inte riktigt förstå att dessa dagar har gått så snabbt, på tisdag flyger jag nämligen till Helsingfors.

Vilken morgon det var i Stockholm.

I morse när jag stod och väntade på bussen var det inte speciellt kallt. Himlen var blå och solen höll på att gå upp. Det kändes som höst och jag kunde inte fatta att det faktikst är januari.


Kyrkan där i motljus.


Klockan var 09.43.

En till fika.

Just nu i denna stund försöker jag skriva ner intervjun jag gjorde idag. Det är dock väldigt svårt, för vi var på ett kafé där det satt en massa andra människor som pratade. Inbandning är inte alltid något bra.


Ett trevligt kafé för mammor.

Nummer två.

Idag vid lunch träffade jag Malin som är moderedaktör på PlazaKvinna. Hon hade med sin son Lennox som är fem månader. En söt pojke minsann. Intervjun gick bra och jag fick höra goda nyheter. Bode nog följa det som stod i mitt horoskop. Nu måste jag leka lite med Hugo före det blir fisksoppa till middag.

Bland alla intervjuer gör jag detta.

Som sagt fikar man väldigt mycket här i Sverige. Förutom intervjuer och shopping sitter jag på kaféer och dricker färskpressad apelsinjuice. Denna bild är ett bevis på att jag inte sitter ensam.


Hugo gillar Matildas handväska.

Som på restaurang.

Som jag vetat länge har min bror inte gått i min mors fotspår när det gäller matlagning. Här lagas det goda rätter som äts med god aptit. Resterna värms sällan följande dag, utan det är trevligare om man fryser in dem som lunchlådor. Under mina dagar här har vi ätit enormt goda fyllda paprikor, raggmunk och stekt fläsk, american pancakes och köttfärsås med tacosmak. Tyvärr är jag den som lagar mat som våran mor och det stör egentligen inte, jag tycker bara så hemskt synd om Matte.



Jag är klar med den första.

Fyra hela sidor blev det när jag skrivit ner intervjun. Är rätt nöjd med svaren jag fick och mer intressant kommer det.
Nu är det redan mörkt och jag som hade tänkt gå en promenad med hunden. Jag föredrar att umgås med barnet Hugo istället. Jag har nämligen tänkt lära honom att vinka och varför man gör det före jag sticker härifrån om exakt en vecka.

Första besöket.

Idag följde jag med till barnavårdscentralen. Satt i ett hörn och iakttog de lilla små liven som kröp omkring i väntrummet. Försökte gissa vilka kön barnen hade och det var svårt må ni tro. Den söta flickan som låg i sin mammas famn var tydligen en "Olle". Hugo lekte med Moa medan sköterskan ropade på Noah. En var mer skallig än den andra, medan den tredje hade så mycket hår att det var uppsatt i en tofs. Mammorna fick kontakt med varandra tack vare barnen och det diskuterades barnets ålder, om de kan ställa sig upp och om det finns syskon. Intressant det här.

God Natt.

Halva intervjun är skriven på papper och jag märkte att det är svårare än vad jag trodde. Vilken tur jag har som får skriva om ett så roligt ämne. Nu skall jag sova. Mycket att göra imorgon.

Den första är avklarad.

Trots det dåliga vädret har jag haft en bra dag. Intervjun med Csilla gick bra och ikväll skall jag skriva det till text. Sprang på stan några timmar innan jag kom hem och hittade såklart ett par skor. Från Marc by Marc Jacobs. Det fina med skorna är att det är en känga som är på minus femtio procent. Lade undan dem och måste fundera noga. Jag kan inte minnas att reorna har varit såhär bra på länge. Allt är så billigt och då räknar jag inte in Gina Tricot. Det som var dyrt var mina migräntabletter som jag köpte. Två stycken tabletter för 179 kronor. Hoppas det är värt det.

Jag säger god natt.

Nu just i den här tiden skall jag precis släcka lampan och sova några timmar. Imorgon börjar det som jag väntat på i ett år. Väldigt glad är jag att jag för börja med en kompis, så slipper jag vara så nervös. Klockan elva skall jag finnas på CHICs redaktion och vi börjar där. Sedan blir det lunch.

Det börjar bli tröttsamt.

Återigen har jag huvudvärk. Blev just så paranoid att jag googlade för att få reda på vad jag kan ha för sjukdom. Ingen bra idé. Har så fruktansvärt ont. Imorgon måste jag gå till apoteket och köpa receptfria mirgäntabletter, sådant finns nämligen inte i Finland.

Läggdags.

Det blev en rätt så lugn dag på stan. Jag konstaterade att om jag skall klara av att vara här i tio dagar till får jag inte köpa så mycket just nu. En klänning från Topshop blev det i alla fall. Vi har ätit middag och glott på tv:n. Nu blir det lite sömn för imorgon är det dags för mig att gå igenom det jag skall göra på måndag. Förutom det måste jag vinka hejdå till nin syster, alltid lika tråkigt.

Ett grått Stockholm.

Någon plusgrad och något grått är det ute idag. En perfekt dag att spendera i butiker med andra ord. Om en timme åker jag in till stan för att möta upp Matilda.

Jag är här igen.

Ett väldigt litet flygplan satt jag i. Det serverades te och kaffe och jag hann precis läsa Expressen innan vi var framme. Nu är jag i det lilla röda huset igen och ligger i sängen med en hund bredvid mig. Imorgon blir det en hektisk dag, skall möta upp Matilda i stan och vi skall se vad som finns kvar av reorna. Jag förväntar mig inte mycket, men något härifrån skulle ju vara trevligt.


Såhär såg det ut i somras.

Hej då hemmet.

Allt är packat, Mattes hår är klippt och middagen uppäten. Bara datorn kvar att packa sedan är jag redo för avfärd. Bilen som kör mig till flygplatsen kommer om tjugo minuter.

Tänk er tillbaka i tiden.

Nyårsbilderna finns äntligen på min dator.


Förrätten var löksoppa. En god sådan.


Killen håller tal. Våran toastmaster.



Väntar på varmrätten.



Frankie och Sandra.



Andra sidan av bordet.



JoseFIN och jag väntar ivrigt på tolvslaget.

Det lönar sig att vänta.

Före jul ville jag köpa detta halsband. Jag hann inte och det har harmat hela jullovet. Idag när jag gjorde mina ärenden på stan visade det sig att det fortfarande fanns kvar och till och med nedsatt. Jag blev glad när jag såg att priset var det halva och att det endast fanns ett kvar.


Egentligen är jag inte så mycket för hjärtan.

En längtan tillbaka.

Under jullovet fick jag bilder som min kompis tog när vi var tillsammans i New York.


foto: AL.



Innan avfärd.

Jag avskyr att vänta. Det tog 45 minuter innan min nummer visade sig på väggen. Upprörd som jag var gick jag med raska steg mot kvinnan vid skrivbordet. Jag berättade min story och hon förstod. Ringde något samtal och inom nästa vecka borde mitt studie- och bostadsbidrag vara på kontot. Tack. Jag är nämligen så gott som pank igen. Gick några snabba ärenden och här sitter jag nu. Borde packa klart, klippa Mattes hår och förbereda för avfärd.

Spänningen stiger.

Ikväll klockan nio flyger jag till Arlanda där min bror står och väntar på mig. Imorgon kommer Matilda till stan för att shoppa tillsammans med mig. På måndag har jag min första intervju och det är Csilla jag börjar med. Känns lugnt att börja med en kompis. På onsdag är det Malin Lundberg från Plazakvinna och på torsdag är det Martina Bonnier från Damernas Värld och Li Svärd på VeckoRevyn. Ju mer jag tänker på det här desto mer nervös blir jag.
Nu måste jag ta tag i den här dagen. Mycket att göra innan bilen för mig till flygplatsen.


Såhär såg Martina ut när jag såg henne
senast. Här tillsammans med Guld-
knappevinnaren och chefredaktören.
Bild från DV.


Inte så förtjusande.

Det är svårt att förstå varför vissa frisörer envisas med att styla håret i en sick-sack bena istället för att dra håret framåt. Eller varför inte bara ha det i mittbena.

Imorgon åker jag.

Jag blev positivt överraskad när mina intervjufrågor var godkända. Bandspelaren har jag så nu är det bara att sätta igång. Imorgonkväll åker jag och ser fram emot det, men jag är dock väldigt nervös. Viktiga människor som jag kommer att få träffa.
Den här snöiga kvällen skall jag och Matte promenera till biblioteket längre bort. Det gör jag i hopp om att huvudvärken skall försvinna.

Torsdag.

Min huvudvärk försvann under natten, underbart. Idag skall jag promenera till skolan i många minusgrader och det känns inte så roligt. Det är bland annat dagens program.

Vackert.

Jag visste ju det. En helt fantastiskt konsert och det kändes minsann tråkigt att själv sitta i soffan. Skulle ju väldigt gärna ha varit på plats själv. Nu har jag ändrat kanal för att se resten av Grammisgalan. Där visar hon sig också.


Jävligt bra.

Gnällig men är ändå tacksam.

Matte lagar mat och sedan diskar han. En snäll man.
Resten av kvällen kommer jag att ligga i sängen. Huvudvärken påminner mer om migrän och jag måste må bra imorgon. Om det är något jag hatar så är det huvudvärk.

Som vanligt.

Har som vanligt huvudvärk idag. Besvärligt.
Har gjort morgonsysslor och väntar nu på att Matte skall dyka upp. Dagens program är att hitta ett par snygga glasögon åt honom. Först tänkte vi gå in i alla glasögonaffärer som finns i denna stad, men tror att det räcker med tre. Han har hittat sina favoriter och vi får se om jag är av samma åsikt.

Får inte missa.

Ikväll klockan 21.00 finsk tid visar SVT2 en konsert från Los Angeles med Robyn. Det här får man bara inte missa.

Väldigt tidigt.

Steg upp halvåtta imorse. Jag hade hoppats på att få väckas av lampan som Matte fick till julklapp, men tyvärr hörde jag inte fåglarnas kvitter. Tror att han stängde av den innan det började.



En bra grej, enligt många.


Idag är det första dagen i Vasa och jag skall börja med att packa upp, tvätta för att imorgon packa ner allt igen. Känns lite tråkigt att lämna hemmet igen.

Hemma igen.

Efter en lång tågresa och jobbig promenad hem från tågstationen är jag hemma. Himla skönt det här, att få packa upp och sedan bara vara.

Sandalen för detta år.

Våren och sommaren börjar komma i vår väg och jag börjar redan fundera på vad jag skall skaffa till de varma sommarkvällarna. Jag minns att denna 70-tals sandal var svagt på gång redan förra sommaren, men jag gissar att den kommer att bli mer hajpad detta år. Jag vet att det skall finnas en annan variant än vad Ellos erbjuder. Dessutom tipsade min syster Matilda om att man även kan köpa ett par snygga Hasbeens från Tjallamalla. De finns i ett flertal färger, men just nu är det svart som tilltalar mig.

bild från Ellos.

Det var på tiden.

Som känt bor min mor i ett gammalt trähus. Att vara i detta hus när det är minusgrader ute är inte mysigt kan jag säga. Gardinerna fladdrar och golvet är kallt. Mitt gamla flickrum som finns i våning ett har nu renoverats och min mor har satsat. Alla skorstenar är sotade så den här vintern kan man elda i alla spisar som finns i huset. Det är rätt fint att lyssna till sprakande eld i den gamla köksugnen som finns i det rummet jag sover i och speciellt somna utan att skaka. Ofta har jag valt soffan på våning två istället för att få känna lite värme.

Jag börjar verkligen längta hem.

Att bo i kappsäck, sova oroligt och varje dag gå och tänka på slutarbetet gör mig trött i kropp och själ. Imorgon skall jag skicka mina intervjufrågor till handledarna för att få den sista feedbacken. Sedan skall jag kontakta Martina på Damernas Värld, Li på VeckoRevyn, Malin på Plazakvinna, Csilla på Chic och Karin på Papper för att få exakt dag och tid. Jag börjar bli nervös eftersom jag aldrig intervjuat någon förut.

Inom loppet av en vecka.

Nyårsaftonen var en av de bästa. God mat som männen i sällskapet gjort och vackert fyrverkeri som Mariehamns stad ordnade. Efter tolvslaget fanns jag på Indigos dansgolv tillsammans med min syster. Bekanta ansikten och nya vänner. Jag trivs ju som sagt här. Imorgon är det dags för den sista arbetsdagen och på eftermiddagen tar jag färjan hemåt. Vemodigt som alltid, det fina är ju att jag snart skall komma tillbaka. Nu händer det mycket. Åker till mamma imorgon, till mitt hem i Vasa på tisdag och på fredag flyger jag till Stockholm. Nu är det lämpligt att säga att jag är på resande fot.

RSS 2.0